lördag 11 december 2010

Att vara glad för det lilla.

Nu har jag ju down-sizeat för tredje gången. Det står fortfarande massa lådor och påsar med kläder på golvet, sängen står på golvet, och jag har ingen matplats. Hemma hos Anton står en jättefin byrå som han passar åt mej, den hoppas jag kunna hämta snart med hjälp av pappsen... Igen. Stackars pappa... Jag har lovat honom att när jag väl skaffar en bil så blir det en stor en så jag kan flytta själv. Han har fått kämpa och bära, köra och fixa. Tack för det, världens bästa pappa! Idag ska jag försöka göra plats genom att få på medarna på sängen, och ha lådor med saker under. MEN! skruvarna som man sätter fast dem med, medarna asså, följde ju inte med sängen. Så igår hämtade jag skruvar där jag köpte sängen, så säger han i affären att "De kanske inte passar"... AHMEN VAFAAAN, var ju min inomkroppsliga reakttion. Ja, det är komiskt. Innan dess skulle jag åka till syrran, och var lite stressad, hade ju egentligen velat göra ett ärende på stan först. Så självklart går bussen sönder efter 2 hållplatser, och jag blir ståendes vid sahlgrenska i 1 tim. Lite mitt fel eftersom jag, som frös som en gris snö, ville var aeffektiv och sprang iväg och försökte hinna med en buss från medecinaregatan, som jag missade med 30 meter. Väl tillbaka till sahlgrenska, missade jag EN BUSS TILL med 30 m. Men det skulle kommit två bussar under den tiden jag stod och väntade. De lyste ju med sin frånvaro. Så att säga!

Syrran och jag åkte till Ikea i kållered, åt lite mat, fikade blaskigt kaffe. Men det värmde iaf upp min frusna kropp en aning. Vandrade runt en stund, hittade inte exakt vad vi ville ha. Jag fegade och kom inte hem med något bord denna gången heller. Men lite förvaringsgrejer, diskställ osv.

Så skulle vi ju sätta ihop bordet min syster köpte. Då skulle man ju ha skruvmejsel...Det hade inte Lina, så vi fick helt enkelt köra vidare med hjälp av knivar. Det blev många svordomar, och jag tog det lite personligt att det var så tight där med skruvar och att det tog så lång tid innan dom kom rätt. Med svordomar menar jag självklart könsord, det blev väldigt många såna i olika konstellationer. Förlåt mamma!!! Nu är jag iaf tom på svordomar för ett tag.

Vad jag är glad för nudå? Allt det lilla? Att jag förhoppningsvis avslutar socialantropologin nu på måndag. Inte för att det har varit tråkigt eller ointressant på något sätt, tvärtom! Men nu vill jag satsa helt och fullt på Hästutbildningen. Det är mycket ekonomi, och jag har bestämt mig för att verkligen lära mig, och förstå det här med ekonomi och bokföring. Det är essentiellt för att jag ska klara upp det jag vill skapa i framtiden.

Jag är sjukt glad och stolt över att ha skapat en ny studentidentitet. Jag har fått lämna den där omotiverade, suckande och motsträviga tjejen. Nu är jag den drivna och inspirerande tjejen. Det är så jävla fantastiskt!

Den här lägenheten är liten, obekväm, men så fantastiskt charmig. Precis som mig! Det ända som saknas är min lilla hund. Han ska få julklappar och en ny fönsterplats när han flyttar in.

Hästkursen, är kort, intensiv och en andra chans att verkligen lära mig det där ordentligt. Det mesta gick vi igenom under min tidigare hästutbildning, men då var jag inte lika motiverad. Denna gången kommer jag leva och andas häst, även om det bara blir bland böcker och blad. Så glad över denna chansen!

Jag har börjat träna inför halvmaran till sommaren. Har inte bestämt om det blir göteborgsvarvet eller någon annanstans. Men jag har ett schema jag ska följa under vintern när jag har bestämt att det är helt ok att lata sig inne på löpband. För jag är så jävla glad över att ens kunna springa. Det trodde jag inte var möjligt, någonsin.

Idag kommer systers små hundar hit, vi ska fixa i mitt hem, gå på promenad och slänga skräp. Ikväll kommer Veronica hit. Det ska bli fantastiskt mysigt, och jag är jätteglad.

Jag har en lila pall, den är jag glad över! =D

Och såhär i efterhand, är de här sakerna kanske inte så små ändå. Vad är du glad över? Vilka är russinen i lussebullen? Även den torra lussebullen har ju saftiga russin i sig. Och gillar man inte russin i lussebullen, så kan vi väl säga mandeln i gröten då?!

Nu ska det fixas, Hejsvejs!!!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar